Det blir ring på ring för varje kastad sten
Igår klättrade vi upp på Carolina Redivivataket. Utsikten var trots allt värd dödsångesten.
Köpte lite nytt till mig själv.
Träffade min älskade Fanny en sväng. Jag ville inte att det skulle ta slut. Men det gjorde det tyvärr. Och nu är hon borta. Igen. Fy.
En jobbbild.
Eller två för den delen. Vi såg en dubbel regnbåge och alla blev helt till sig.
Kommentarer
Trackback
